Gamlegård
Thorbjörn Levin
Omedelbart väster om Äspö kyrka ligger en vacker trelängad gård med halmtak. Det är Gamlegård. Av gårdarna i Äspö är den utan tvekan den gården som bäst bibehållit sin gamla stil från 1700-talet.
Gamlegård ligger på ursprungliga plats i den gamla byn. Enligt en karta från år 1776 bestod den då av inte mindre än fem längor med en rymlig fyrkantig gårdsplan, som öppnade sig mot öster, alltså mot kyrkan. Till gården hörde – enligt skifteskartan från år 1806 – 53 tunnland och 2 kappeland jord, varav cirka 47 tunnland åker. Gården hade vid den tiden två ägare. År 1852 hade ägarna blivit fyra till antalet. Då delades gården mellan dem, varvid den ursprungliga delen kom att utgöras av 1/32-dels mantal. ett mantal var lika med den jordareal som fullt ut kunde föda en bonde med hushåll – “å vilken en bonde med hushåll ansågs fullsuten”. (Mantal kom senare att utgöra ett mått på en gårds skattekraft, jmf mantalslängd!).
I början av 1940-talet beskrevs Gamlegård utförligt i boken Gårdar och hus i Wemmenhögs härad. Då bestod Gamlegård – liksom nu – av tre längor, boningshuset och de två uthuslängorna, varav den östra längan är äldst. Den västra längan var till skillnad mot den östra sammanbyggd med boningslängan. Gårdsplanen var gräsbevuxen med stenlagda gångar, vilka utgjorde resterna av den gamla stenläggningen från den tiden då den inneslöts av fyra längor med port i sydost. Trädgården låg väster om gården. Gödselstaden befann sig på baksidan av västra längan, vid dess södra ände. Vid dess norra ände fanns tidigare en brunn som redan då var igenfylld. Till gården hörde cirka ett tunnland jord.
Östra längan har ursprungligen varit en boningslänga. När senare – troligen år 1852 – en ny huskropp mellan de båda längorna byggdes upp, blev denna boningshus. Dess planlösning var ända in på 1940-talet ålderdomlig med åt öster kistekammare och sommarstuga, vilka upptog hela längans bredd. Väggarna i sommarstugan var försedda med lågt sittande list. Under denna fanns målade väggfält dekorerade med stiliserade blommor. Bakom förstugan fanns salthuset och i väster stuga, kammare och kök. I den västra längan fanns vedhus, kostall och häststall. Den södra längan – portlängan – revs redan 1909.
Åren 1929 till 1936 ägdes Gamlegård av Wemmenhögs härads fornminnesförening och fungerade då bland annat som muséum. Den kom därefter i privat ägo och restaurerades grundligt och pietetsfullt under apotekare Åbergs tid. Den restaureringen gav Gamlegård i stort sett det utseende den har i dag.
Om apotekare Åberg kan sägas mycket. Här ska dock bara kort konstateras att han var ägare till apoteket Lejonet i Malmö (Stortorget), att han älskade Äspö och att han lade sig vinn om att dokumentera gårdarna i Äspö och då speciellt Gamlegård, som han synnerligen pietetsfullt renoverade. När han pensionerade sig flyttade han för gott ut till Äspö. Hans fru, som inte var lika förälskad i byn, föredrog att bo kvar i Malmö.
Gamlegård utgörs idag av en trelängad gård, där båda längorna är sammanbyggda med boningshuset. Samtliga hus är korsvirkeshus, där väggarna är fyllda med lerklining på stakar. Taken är sparrtak, täckta med halm och på takåsarna ryggaträn. Flertalet ingångar består av halvdörrar.